Återuppståndelse!

Hm. Jag har ett stort behov av att skriva av mig. Det har alltid funnits, och verkar som att det alltid återkommer. Jag har bloggat sedan lunarstorm fanns, och jag minns hur texterna var sjukt mörka och personliga.
Någon gång sa en jävel till mig: ”Du lever inte i en teveserie, det här är verkliga livet!”. Hm. Jag vet inte riktigt vad den personen ville ha sagt. Drog jag one-liners, skapade jag intriger eller hade jag ett för brett minspel? Varesig det var det ena eller det andra, allt var sant. Jag har alltid bubblat av saker på insidan, som om allting kretsat kring mig och jag hade behövt en egen voice over. Helt sant! Jag ska inte ens förneka det. Jag älskar att diskutera, resonera, bevaka och analysera. Allt. Speciellt människor. Och mig själv.

Jag har alltid göttat mig i gamla skolkataloger, fantiserat om det förflutna (det svåra och det roliga) och gått tillbaks för att läsa gamla mail, blogginlägg och sms. Jag har skrivit dagbok sedan jag var 7. Jag har haft svårt att planera för framtiden, ha drömmar, fatta att tiden går. Jag lever så ofta med att streta emot tiden. Jag vet seriöst inte varför. Så, vad vill jag säga? Bara att jag behöver få ur mig saker. Få blabba. Det verkar som att de flesta lägger ned sina bloggar och jag startar upp min igen. Som nån jävla tvärsöver. Ja, det är jag. Jag är tvärsöver. Hur många ”jag” innehöll den här texten? Här kommer 2016.

 

under de senaste 36 timmarna har jag hunnit

åka nattåg ned till göteborg, luncha och dricka kaffe och allmänt ”catchat up” med en govän och fd jobbarkompis, tentat av litteraturens villkor och värdering med betyget godkänd, förvirrat mig själv i en skobutik då siktet på csn närmar sig, fikat mango-cheesecake med cissi omringad av fullkomligt underbara keramikväggar, scoutat outfits/höstjackor/skor/mössor/vantar på diverse butiker i nordstan, suttit på nattåget upp till umeå igen och träffat en gammal klasskompis från förr och pratat om allt mellan himmel och jord.

efter de 36 timmarna masade jag iväg mig själv till en föreläsning om upplevelsesamhället och vill även tillägga

yey för mig!

‘det finns inga män!’

det var inte fy skam att få umgås med gamla goa växjöingar denna helg. eller att gå ut på deluxe två dagar i rad. ej heller att plugga i växjös ub, helt fantastiskt. men vin ger slitage, och idag är jag rätt förkyld och hes. men i götet är det sol och jag ska snart möta upp för lite schläktlunch!

måtte nu tiden gå urfort till fredag så den där månaden av ickesaknad får börja. håhåjaja.

14 april 2009

Hemma i Sveriges lugna lilla vrå. Kan gå på en sitt-toalett, dricka vatten ur kranen och äta kött hursomhelst och varsomhelst.
Så, utvärdering.
Var det värt tiden? Var det värt pengarna? Jag tror att denna resa var det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Jag tror inte att jag skulle ha kunnat få bättre månader. Jag längtar tillbaks massor, och hoppas att jag snart är i Indien igen.
Uppdatering snart!